I veckan bjöds Sigmas kunder i Göteborgsområdet på Bond-bion Skyfall. Riktigt bra film!
Vad går gränsen för trickfilmning? Har för länge sedan gett upp att försöka genomskåda när det är på riktigt och när det är trick/animerat. Nu är ju tekniken så raffinerad. Annat var det på 60-talet när man såg att filmduken i bilens bakruta inte stämde med rattens rörelse. Eller att en supertanker egentligen var en modellbåt i ett badkar.
Fast, på den tiden tyckte nog biobesökarna samma sak som jag idag. De kunde nog inte heller genomskåda trickfilmningen.
Vad beror detta på då? Handlar förstås bara om referensramar.
Har väl hänt att en och annan projektspec eller kravspec slunkit igenom granskningar, trots att det senare i backspegeln verkat helt otroligt att man inte genomskådat otydlig och orimliga krav, bristande tidsestimat, orimliga resurstillsättning etc.
Tidspress och för många bollar i luften är förklaringar som ofta kommer fram, men jag tror att det lika ofta handlar om avsaknad av referensramar när bristande kravspecar släpps vidare. Det saknas helt enkelt erfarenhet och liknande projekt att jämföra med. Kanske kryddat med en gnutta ”Det går säkert bra denna gången, för det vore skönt”.
Vad är då lösningen? Ta hjälp av någon som jobbat med verksamhetsutveckling och kravställning i många tidigare projekt.
Om inte Bond kan hjälpa dig, kontakta mig.
